Bomull och dess förrädiska förädling

Gammal vävstol inom textilindustrin

ARTIKELSERIE. Visste du att det går att köpa ett plagg med ekologiskt odlad bomull utan att plagget i sig är ekologiskt? Kan det verkligen stämma? Tyvärr är det en bister sanningen i stora delar av dagens textilindustri. I denna artikel går vi vidare i bomullens resa och belyser vad som egentligen händer efter att bomullen har skördats och vilken påverkan det har på det hållbara samhället.

En industris utveckling och förfall 

Möjligheten att kunna bereda råfibrer och tillverka kläder har varit viktigt för oss människor lika länge som vi har burit kläder. Fram tills 1800-talet skedde detta i liten skala och för eget bruk eller för lokala kunder, men efter den industriella revolutionen gick startskottet för en omfattande industrialisering av textiltillverkningen. Richard Arkwright tillskrivs som fadern av den moderna textilindustrin i och med uppfinningen av Spinning Jenny, och bedömningen görs att England under 1800-talet stod för nära 75% av världens samlade export av textilprodukter [1]. Idag produceras majoriteten av världens textilier ibland annat i Kina, Indien och Bangladesh då det låga löneläget möjliggör ”billiga kläder”. Men vad döljer sig egentligen bakom de billiga kläderna och vilken inverkan har det på miljön? Vi reder ut konsekvenserna och vad som sker från skörd till färdigt plagg.

Billiga kläder är väl bra?

Textilindustrin har länge omdebatterats som en smutsig bransch där utvecklingen i låglöneländernas fabriker har stått stilla sedan årtionden. Medan fokus har lagts på att reda ut och åtgärda bomullsodlingarnas miljöpåverkan har textilindustrin fortsatt nästintill oförändrat med inhumana arbetsförhållanden som följd. I dokumentärfilmen ”The True Cost”, som publicerades under 2015, berättar en fabriksägare i Bangladesh att ”...den konstanta pressen att producera billigare kläder ligger bakom de allt mer osäkra arbetsförhållanden som råder i landets fabriker.” [2] Så sent som den 12 november i år sände även SVT en dokumentärfilm, "Machines" av Rahul Jain [3],  som skildrar den hårda världen i en textilfabrik i Gujaratprovinsen i Indien. Dokumentären visar ett tungt och farligt arbete utan skydd vid maskinerna och hanteringen av kemikalier utan säkerhetsföreskrifter eller vettig utrustning.

Just användningen av kemikalier är en av textilindustrins stora belastningar och även den faktor som sätter käppar i hjulen för den ekologiska bomullsodlingen. Sandra Roos, forskare på Swerea IVF, har i sin doktorsavhandling kartlagt textilindustrin miljöpåverkan under hela processen. [4] Hon menar att det finns ett stort fokus på att minimera den negativa miljöpåverkan från bomullsodlingarna, när det i verkligheten sker störst påverkan från förädlingen och tillverkningen av plaggen.

Sett till plaggets livscykel så står tillverkningen för nära 70% av miljöpåverkan.

Att kemikalieanvändningen har en stor negativ inverkan på miljön kommer för de flesta inte som någon nyhet, dock har det aldrig tidigare klarlagts i vilken omfattning kemikalierna används. Enligt Sandra går det i genomsnitt åt cirka tre kilo kemikalier för att producera ett kilo textil, och i branschen förekommer användande av upp till 15 000 olika kemikalier. Konsekvensen av kemikalieanvändningen syns dels på arbetarna i fabrikerna som i allt högre utsträckning drabbas av sjukdomar som cancer, men även i naturen syns konsekvenserna genom förorenade vattendrag och mark som är så fylld av kemikalier att den inte längre går att bruka. Denna kemikalietunga behandling innebär så klart också att den bomull som ursprungligen producerats hållbart inte ger en ekologiskt hållbar slutprodukt.

Lösningen på den problematiska textilindustrin är inte självskriven, och det är svårt för de beställande företagen att kunna genomföra en hållbar förändring. Intresset finns, men då det oftast är många mellanhänder från det att bomullen skördas till att ett färdigt plagg hamnar i butiken så är det svårt att följa processen och veta vem av alla producenter som ska inkluderas i en åtgärdsplan.

Swedwatch har belyst ämnet i rapporten ”44 barn” och poängterar att det är staterna och inte näringslivet som bör verka för att de mänskliga rättigheterna säkerställs. Swedwatch ser även en lösning att organisationer såsom OECD och ILO bör gå in och ta ansvaret och påverka för att skapa en hållbar textilindustri enligt alla aspekter [5]. Dock innebär en politisk process att lösningen inte kommer att sjösättas inom den närmsta tiden.

Vad kan du som konsument göra?

Sveriges Konsumenter har tagit fram en lista med åtta tips för en hållbar konsumtion. När det kommer till profilkläder och arbetskläder går det inte att applicera listan rakt av, men vi har plockat ut fyra viktiga punkter du som företagare kan tänka på [6].

Köp kvalitet!

Att köpa billiga kläder kan vara frestande för att hålla budgeten nere, men talesättet ”man får det man betalar för” har aldrig varit mer passande. Billiga kläder har oftast en kvalitet som är anpassad till en kortare användningstid, och därför kan det vara bra att köpa kläder mer sällan, men av högre kvalitet. Det högre priset kommer att betala igen sig på sikt.

Satsa på din egen stil

Om du hela tiden strävar efter det senaste i modesvängen så kommer du rätt snabb ha en utdaterad garderob, även på jobbet. Satsa på klassikerna och kör på en stil som håller sig över tid.

Kräv bra material

Idag finns det en uppsjö av olika material att välja mellan, och beroende på vad du arbetar med behöver du förmodligen har olika typer av plagg i olika material. Tänk därför igenom vilket material som passar din verksamhet bäst och se till att de plaggen är av bra kvalitet. Finns inte de plagg du söker? Våga ställa krav på dina leverantörer!

Kolla om plaggen har en märkning

Och då pratar vi inte om ett varumärke, utan om plagget har något certifikat som intygar en hållbar produktion. Det finns flera olika miljömärkningar att hålla utkik på, men KRAV, GOTS och Bluesign är tre olika märkningar som garanterar ett hållbart plagg från frö till färdigt plagg.  

* Priset baserat på minsta antal för paketköp, enfärgstryck och rekomenderad tryckmetod för produkten om inte annat angivits. Pris/st påverkas av antal produkter, tryckmetod och antal färger. Alla priser är exklusive moms.